Mam Foon

Mam Foons föräldrar kom till Sverige från Gambia på tidig 1970-tal som studenter. Hennes pappa blev den första svarta flygteknikern på SAS, medan hennes mamma arbetade som dataprogrammerare på IBM. I deras hushåll var utbildning och karriär centrala värderingar.

Att växa upp i Sverige på 1990-talet var dock en utmaning. "Det var en tid av osäkerhet som svart i Sverige, med den tidens rasism och händelser som Lasermannen," säger hon. “Sverige på 90-talet var en svår plats att känna tillhörighet i som svart”

Hennes föräldrar påminde henne och hennes syskon om att Sverige bara var en del av världen. Varje sommar spenderade hon tid i Paris och senare i London, där hennes moster och andra släktingar bodde. De många resorna bidrog till att bredda hennes världsbild och skapade en längtan efter att utforska mer.

När hon tog studenten valde hon att flytta till London för att studera grafisk design. ”Jag ville bort från Sverige och samtidigt var det tryggt att ha mina kusiner i London,” säger hon. Efter examen planerade hon att flytta vidare till USA, men ödet tog en annan vändning. Under en tillfällig vistelse i Sverige sökte hon en praktikplats på Selam och 6 månader efter fick hon en tjänst som marknadsförare och grafisk designer på Selam, en kulturorganisation med fokus på internationella samarbeten.

Hennes roll utvecklades snabbt till internationella projekt, ofta i samarbete med svenska ambassader runt om i världen. "Vi arrangerade events i flera afrikanska länder, och det var fantastiskt att få resa och utforska olika kulturer," säger hon.  ”Jag var van att resa och att kunna göra det i jobbet var perfekt. Jag fick kombinera mina intressen för musik, grafisk design och internationellt arbete och speciellt i den Afrikanska kontinenten.”

Samarbetena mellan svenska och afrikanska artister växte och hon hjälpte till att skapa broar mellan den svenska och den afrikanska musikscenen. Hon var med och tog hit stora artister från Afrika till Sverige och stöttade svenska musiker att nå den afrikanska marknaden.

Hon kände att hon ville mer, ville testa nya marker. Hon sökte sig till London College of Fashion och startade sedan Mam Foon Lifestyle, en satsning på hållbart mode. Samtidigt som hon fortsatte att frilansa åt selam

”Det var en intensiv period. Jag jobbade heltid samtidigt som jag planerade min lansering inom sex månader. Efter jobbet kom jag hem, åt middag och fortsatte sedan arbeta med mitt företag fram till midnatt,” förklarar hon.

"Jag lärde mig så mycket om affärer, marknadsföring och disciplin, men det tog på krafterna. Jag var helt utmattad efter lanseringen." Hon valde att prioritera sin hälsa och återvände till Selam, där hon fortsatte arbeta med musik och kultur.

Hon engagerade sig allt mer i att förbinda den svenska och gambianska musikscenen. Hon och hennes team bjöd in sex stora gambianska artister att uppträda på Kulturfestivalen i Stockholm och organiserade en turné för svensk-gambianska musiker i Gambia.

Under en FN-insats i Gambia för att stötta unga entreprenörer fastnade Mam i landet en månad längre än planerat på grund av pandemin. "Jag fick tid att reflektera och insåg att jag ville fördjupa mig i affärsutveckling," säger hon. Hon bestämde sig därför för att studera Business Development.

Efter utbildningen började hon frilansa och utvecklade sitt engagemang inom kultur och representation. "Black Lives Matter-rörelsen visade tydligt hur felaktigt kultur och rasism skildras globalt," säger hon. Hennes vision är att stärka den svarta gemenskapen genom musik och kultur. "Vi måste supporta och lyfta varandra. Om inte vi gör det, vem ska då göra det?"

Hon ser idag kultur och musik som centrala verktyg för att motverka segregation. Hon är verksamhetschef på CinemaAfrica och startade initiativetWe Deh Culturetillsammans med Mike Yangstar, för att använda kultur för att främja inkludering.

”Segregationen i Stockholm är större än någonsin. Tidigare fanns det fler festivaler och händelser som skapade gemenskap, men nu har många av dem försvunnit. Samtidigt har det hårdare ekonomiska klimatet lett till att ungdomsgårdar stängts,” säger hon. "Kultur har kraften att bryta segregationen," menar hon.

Hon ser idag sin mångkulturella bakgrund som en styrka. "Jag kan vara gambian, jag kan vara svensk och jag kan vara gambian-svensk. Ju äldre jag blir, desto mer inser jag vilket privilegium det är att få ta del av flera världar och att ha de bredda perspektiven man har.. Det är en tillgång, inte en begränsning.

Hon gläds åt att se fler som bär sin kulturella bakgrund med stolthet och väljer integration framför assimilering. “Jag känner mig som en av dem."

Med en karriär som spänner över flera kontinenter, branscher och passioner fortsätter Mam Foon att bana väg för framtida generationer och bevisa att identitet inte är en begränsning, utan en rikedom att omfamna.